Idag vänder veckan

 

Godkväll i stugorna. Idag är det onsdag, så idag vänder veckan :)

Jag började jobba 25% i måndags & hitintills har det gått riktigt bra. Hoppas & tror att det bara kommer gå åt rätt håll, men i lugn takt.

I helgen gick flyttlasset & nu bor vi bland flyttlådor, men det går faktiskt riktigt bra. Jag älskar den här lägenheten redan, trots att vi verkligen inte bott in oss än.

Men det här kommer bli riktigt bra, det känns ända in i själen :heart:

I morgon blir det jobb, hänga lite med mamma & middag hos mormor & morfar. Sen ska mamma & jag ta en sväng till Häpplinge med hundarna också.

Längtar till fredag. Det ska bli mysigt att få ta helg tillsammans med Söderkisen & Edith. Jag hoppas på att få fira vår månadsdag på balkongen med ett glas bubbel & sen vakna med Melodikrysset på lördagen.

Helgen kommer få åt till att fixa i lägenheten, åka till återbruket, hämta ett skrivbord, skruva, installera, packa upp & boa in oss ordentligt :)

Jag känner mig väldigt glad & fokuserad just nu, bara att ta till vara på den känslan.

Tills vi hörs igen, ta hand om er :heart:


Följ Bloggen

1

Tabula Rasa & tacksamhet

Oskrivet blad, nytt kapitel, kämpa hårt, slå dig blodig & ge aldrig upp.
Jag vet inte alls, jag stångar mig blodig i den här depressionen alltså.

Som idag, när jag pratar i telefon med en av mina närmsta vänner så slår ångesten till som en käftsmäll, illamåendet & yrseln kommer på beställning.
Jag kan inte släppa att fundera över varför jag får ångest, jag vill ha en förklaring för att kunna förebygga det.

Det ingår ju i mitt kontrollbehov, jag vet. Något som jag också bör jobba med mer.
I helgen så började vi packa, visst jag kan packa lite själv, men orken & energin ska gå till att kanalisera ett positivt mönster utan stress.

Jag är sjukskriven för att orken är slut, kroppen lyder inte & det har gått så pass långt att min kropp stänger av sina funktioner genom att “förlama” ansikte, tunga & händer under de mest stressade situationer.
Nu är det ju så att såna här sjukdomar ter sig olika beroende på individ.

Hur ska jag då klara av en flytt?
Det gör jag inte.
Därav så är både flyttfirma & städfirma bokad.
För att den här växlingen mellan boenden ska gå så smärtfritt som möjligt för mig.
Visst underlättar det för Söderkisen också, men han får ändå dra det största lasset, nämligen mig, i min uppstressade ångest & i mina utmattningsfaser.

Att vara sjukskriven är ju dessutom inte gynnsamt för ekonomin,
något som vi i hushållet fått veta klart & tydligt.
Men vi gör det bästa av situationen.
Vi gör soppa på en spik i många fall men igår så gick inte ens det längre.
Det jag kunde erbjuda sambon när han kom hem hade varit
pulvermos, frysta hallon & lite paprika creme fraiche.

Efter ett antal påbackningar om att jag måste svara nästa gång hon ringer
så svarade jag på kvällskvisten & då hade hon, dvs Jeanette varit & handlat.
Åt oss!
Jag visste inte då & vet inte än hur jag ska visa min tacksamhet över en sån gest. Det är obeskrivligt.
Så vår kyl, frys & skafferiet är nu påfyllt med ett stort lass av gott & blandat.
Så tack Familjen Lanzwall, jag är så tacksam :heart:

Jag känner ändå förändringarnas vind.
Det kommer att bli bra, så jäkla bra.
Jag har sovit bra på nätterna i nästan en hel månad nu, det är fantastiskt.
Jag behöver inte ta behovsmedicin varje dag, inte ens varannan.

Jag har börjat utforska mindfullness mer, mitt spirituella jag mer & framförallt börjar jag förstå mitt eget mående mer.
Både ur sjukdomsbildens perspektiv & ur “jaget”.
Om ni uppfattat mig som en flummig själ tidigare så ska ni bara veta vart jag är idag :)

Men jag är tacksam över livet, över mina nära & jag är så förälskad i mannen jag bor med.
Allt går åt rätt håll, allt ska bli bra.

Det kommer aldrig bli som förr, bara bli bättre
Ta hand om er & ha en underbar torsdag :heart:


Följ Bloggen

1

Serietips – After Life

Tony hade det perfekta livet. Men när Tonys fru Lisa plötsligt dör förändras han. Tony bestämmer sig för att leva tillräckligt länge för att bestraffa världen genom att från och med nu säga och göra precis vad han känner för. Han ser det som en superkraft att inte bry sig om sig själv eller någon annan – men det visar sig vara knepigt när alla försöker ta hand om den trevlige killen han brukade vara. ”

Jag hade nog inte valt att titta på den här serien om inte Ludde sagt åt mig att jag i princip ”måste” se den.
Och som vanligt (i alla fall i de flesta fall) så hade han rätt, den serien var precis vad jag behövde.

Om ni behöver en serie som inte är så invecklad, som ni kan halvkolla på men som ändå är otroligt bra så ska ni se den här :)
Den streamas på svenska Netflix nu!

:heart: :heart: :heart: :heart: :heart:

Full pott i betyg 5/5
Nu hoppas jag på fler säsonger :)


Följ Bloggen

  Gilla inlägget

Att känna någonting

Jag hade ett samtal med en av mina chefer för någon månad sedan, efter ett “lönesamtal” så kallade hon in mig för att “kolla läget”.
Att förklara för folk att jag faktiskt inte känner någonting för något är lite halvdant.
I grund & botten vet jag att jag är galet kär i min sambo, älskar min katt & enormt tacksam för mina vänner.
Men vad får mig att gå upp på morgonen? Vad får mig att vilja gå upp?
Just då, ingenting. För den enda anledningen till att jag gick upp var för att jag var tvungen, det var min plikt.

Jag har inte ens känt att jag kan tillföra något för mina kollegor, för jag har inte gjort annat än att klaga sista tiden.
Det är ju en av de största anledningarna till att jag isolerar mig när jag mår dåligt, för jag kan inte ens tillföra en glad närvaro.
Just idag, för första gången så kände jag någonting på ett halvår. Att få känna någonting utan att få tänka efter, det var bara så jävla skönt.

Jag har fått en telefontid med min läkare på torsdag & en riktig tid den 29e.
Det jag kämpar med just nu är att försöka att inte ha dåligt samvete eller spegla ångesten på att jag är sjukskriven igen. Det är lätt hänt, hela gårdagens ork gick åt till precis det & vips så har man sumpat den dagen då jag kunde gjort något meningsfullt för att må bättre.

 

Up & away

Den lägenheten vi bor i nu är förknippad mest med sorg, ilska & hetta. Förra årets värmebölja var en katastrof för både mig & Edith.
Och att få tag på en AC var omöjligt.
Visst så kom det ju ett lass glädje med 08an som flyttade in,
men han hade ju också med sig ett bagage (I ditt bagaaaaaage, se video).
Så trots ansträngningar & att lägenheten är väldigt fin så hade det passat bra att få flytta ihop, tillsammans, som ett team.
Att även han får välja vart saker ska vara & att vi bygger något från grunden.

Vi har kollat på möjligheterna, som varit ganska få. Det är ju trots allt en lång kö för att skaffa boende i den här stan. Men av ren slump så hamnade vi rätt, i rätt kö, pratade med rätt person & nu så står det faktiskt klart att vi ska flytta.
Beskedet fick mig att känna någonting, jag känner ingen stress över det utan på något sätt har jag vaggats in i det.
Jag är väldigt glad över det. En nystart, tillsammans.
Allt blir bra, en sak i taget.

Nu ska jag ta en dag i taget & försöka komma till insikt, ta emot hjälpen.
Hoppas ni mår bra! :heart:


Följ Bloggen

  Gilla inlägget

There’s something in the way you roll your eyes

:heart: Jeanette, till dig;
”There’s something in the way you roll your eyes
Takes me back to a better time
When I saw everything is good
But now you’re the only thing that’s good
Tryna stand up on my own two feet
This conversation ain’t comin’ easily
Walk me home in the dead of night
I can’t be alone with all that’s on my mind,
So say you’ll stay with me tonight
Cause there is so much wrong going on outside
There’s something in the way I wanna cry
That makes me think we’ll make it out alive
So come on and show me how we’re good
I think that we could do some good,
I can’t be alone with all that’s on my mind”

 

Dom säger, vi är inte bra för varann, men ingen klipper våra band
Det är lätt för vänskap att blekna, då är det viktigt att lyssna till det som faktiskt är
istället för vad andra har för åsikter
Saknar dig :heart:
Glöm inte det i allt annat!

Följ Bloggen

3

Falukorv är en fiskares bästa vän

Hej, all förväntan för min egen del är som bortblåst.
Jag var så glad över att komma igång med bloggen, med Instagram, med Youtube.
Men inget går åt det hållet jag önskar.
Jag känner mig inte bitter för tillfället, känner mig mest bara väldigt ledsen, besviken på mig själv.

Jag vet allt jag behöver göra för att må lite bättre, för att känna mig lite mer lugn, men jag kommer inte i ordning, jag hittar inte balansen.
Försöker klara av det mest simpla, det jag måste för att överleva i princip.

Men jag tror inte mina tankar varit så mörka som sista tiden. Det spelar liksom ingen roll vad som händer, om jag ens skrattar till, jag känner ingen glädje.
Jag har min mobil på “stör ej”-läge för alla just nu, till och med för mamma & pappa.

Jag orkar inte prata, jag orkar inte skriva, jag orkar inte lyssna, jag orkar inte veta.
Jag hör vad ni säger, men inget fastnar. Förlåt.
Och jag kan inte lägga energi på något, för energin finns inte.
Mitt dåliga samvete äter upp mig.

”Du har blommar i ditt hår
Men det är regn där jag går
Salt i sår, ingen fattar hur jag mår
Om det är blommor där du står
Vem skyddar mig från regnet då?”

Nog med deppet, tacka nej mannen, deluxus

Jag är fortfarande väldigt tacksam att Söderkisen fortsätter dra ut mig på upptåg, han vet att jag inte kommer skutta av glädje.
Men vi har haft ett par väldigt mysiga eftermiddagar senaste månaderna.

En plats hittade vi av ren slump när vi egentligen skulle ut mot Borgåsund för att tända en eld & få frisk luft.
Borgåsund var täckt av ett islager på säkert en decimeter, så det var inte på tal om att jag skulle ens gå ur bilen.

På väg mot en annan destination så hamnade vi i Kolbäck & “gropen”, första gången vi var där så försökte vi samla på oss “torrt” virke, men det var praktiskt taget omöjligt, men vi hade det mysigt medan vi försökte få igång en eld.

Herrn fick flyga lite med drönaren (förhoppningsvis så blir det en video av det hela), tills dess kan ni kika på denna lilla video som filmades i höstas.
Att jag bestämde att vi “visst ska ha en försäkring” var trots allt ett bra beslut.
Vad som hände när detta klipp avslutats är inte jag rätt person att berätta,
men flygkaptenen själv vill nog, här finns redan en kort historia om försäkringen, in & läs :D

 

 

 

Andra vändan till Kolbäck så släpade karlsloken med mig efter ett jobbpass & han hade då förberett med att köpa ved, göra eldstartare *skriker* “I’m the firestarter”, köpa korv & bröd.
Vi hade en himla skön kväll ute, som avslutades med att jag fick migrän på hemvägen, men whatever.

Förra helgen blev det ett besök till Hälleskogsbrännan, var faktiskt riktigt fint uppbyggt :)
Gick att köra bil hela vägen & det fanns fina promenadstigar längs området, verkligen värt ett besök även fast det var riktigt kyligt.

Skulle vilja åka dit under varje årstid för att se om själva områdets natur förändras.

”Upphöjd till skyn, ödmjuk inför det
Välsignad av änglar, dom hör hur vi gör det”

Men hur vet man vad som är norr?

Att en 08:a ska komma hit & lära sig stadens gator är för mig ett mysterium, jag kan knappt en enda, men om ni vill läsa mer om just detta så hittar ni det här.
Trots att jag anser att det är ett mysterium så är jag så fruktansvärt stolt över att tamefan kan åstadkomma vadän han ger sig an, det om något är inspirerande.
Hejja Luddis!
Så mycket kartsnack blir det här hemma nuförtiden, jag fattar nada & fortsätter titta på Paradise Hotel, Farmen & Ensam mamma söker. Det är ju trots allt i den världen jag får känna mig hyfsat intelligent.

Jag har aldrig förstått mig på geografi, det har liksom inte varit i mitt intresse ;)

Jag har ju i över 3 veckor nu haft enorma smärtor i kroppen, så har nu börjat med en lymfbehandling & egenvård mellan varje tillfälle, hoppas att det kommer hjälpa.

Det enda jag önskar är att bara få känna glädje, eller att jag kan få vara arg.
När jag allt bara är som att dra sig fram i en lergrop, så känns det.
Det handlar inte om att jag inte är glad för det jag faktiskt har, det är jag enormt tacksam för.
Det ena utesluter inte det andra, tyvärr.

Det händer så mycket runt mig, med familjen, med Söderkisen, med katten & framförallt i mitt eget huvud
så nu valde jag att skriva ett inlägg, blanda hejvilt, dela upp det lite.
För jag saknar att skriva här.

Vi hörs när vi hörs, ses när vi ses :heart:

P.S Det var Derby i helgen, fantastiskt glad hyxterkärring här hemma, dvs jag :D

 

”Baby, jag kan inte hålla mig, låt Stockholm se på
För vi äger hela natten
Ge mig inga löften i den för det är vårat år
Och det är nu som allting vänder
Det här är vårt år,
Så andas aldrig in längre, jag andas bara ut nu
Himmelen är svart men det ser alltid ljust ut
Jag menar, kolla bara på var vi va’, var vi håller hus nu”
:heart: Älskar dig Ludwig

Inlägget är tidsinställt


Följ Bloggen

3