ssnadra.se » 2014 » september

Archive for september, 2014

You’re gone & I have to stay high all the time



Nej jag vet inte varför jag skriver ett inlägg mitt i natten. Jo. För jag kan inte sova & alla dessa tankar som krånglar till det & bygger upp stress, panik & ångest.

Sängskräcken. Jag vill inte gå & lägga mig, trots att jag testat sömntabletter igen så somnar jag inte. Mina axlar & rygg värker. Till och med mina vader börjar protestera. Varje natt längtar jag tills det ska bli morgon & ”lagligt” att vara vaken.

Men jag måste höra när alarmet går av om några timmar, jag måste till jobbet.
Jag trodde den mesta ångesten lugnat ner sig men inte fan blir man frisk av att inte sova. Jag är så trött att jag tycker saker fladdra förbi.

Tvättberg, diskberg, damm, smuts, tjat, gnat, inlämningsuppgifter, tentor, cafejobb, tandläkartid, läkartid, tid för biopsi, listor, söka nya kurser, utförsäkring & ingen som helst tid lägger jag på dom som betyder mest, mina vänner, förlåt! :heart:

Följ Bloggen

Ingen kommentar »

Mycket Fanny blir det

Hörru Fanny, det här är en bedja på bara knän…
Du kan ju oromligen flytta ifrån mig. Du får bara inte. Eller okej, jag får väl släppa taget lite. Men jag kräver full koll annars får du banne mig flytta tillbaka till Vässan igen. Förstått? Vem ska nu lära mig att vara lika cool som kidsen? Hur ska jag lära mig alla hashtags? Hur ska jag lära mig språket?

Jag får trösta mig med att du inte kommer flytta speciellt långt bort. Att du kommer komma hem då & då. Men glöm aldrig att jag älskar dig! :heart:

Följ Bloggen

Ingen kommentar »

Fuck everyone

Fuck everyone

Låt ingen berätta för dig hur du ska se ut eller hur du ska bete dig.
Huvudsaken att DU är stolt över dig själv, stolt över dina åsikter & framförallt, håll huvudet högt.
DU är värd det bästa även om du måste kämpa för det.
Bearbeta, håll inget inom dig, förträng inte.
Utforska, var nyfiken på allt! Man kan inte vara omtyckt av alla, men å andra sidan är det en styrka då man kanske inte är alla till lags.
Det enda som betyder något är att du är omtyckt av dig! Fuck everyone!

(La upp det här inlägget på Instagram, lite av nattens funderingar, kände att jag behövde lägga upp det här med. Det här mina vänner är viktigt!)

Följ Bloggen

Ingen kommentar »

En dagens kommer lastad


Hur längesedan var det inte man körde en ”dagens” i bloggvärlden? I don’t care, I love it (dagens alltså)

Väder: För mycket sol för min smak. Idag skulle det behövt vara dimmigt & grått, ni vet pluggväder

Humör: En aning pendlande & stressnivån finner inga gränser

Frisyr: Teskedsgummestil

Outfit: T-shirt & kjol, slappekläder.

Planer: Var att göra min inlämningsuppgift & få lite tvätt tvättad. Success.

Intag: Nudlar, för mycket kaffe, för mycket Pepsi & för mycket Samarin

Fundering: Hur hög var min puls när jag överförde inlämningsuppgiften till portalen?

Örongodis: Min Spotifylista Melancholy Dreams, den var suverän att plugga till

Hjärtegull: Snuff, min Malin. Hon som står bredvid den galna blonda tjejen på bilden här ovanför.
Vi har sjukstuga båda två men kraxar oss igenom ett samtal om himmel & jord som får mig att skratta så jag känner mig svimfärdig. Priceless!

Skavsår: Det skulle vara febern, sömnbristen & kaoset men annars är det fan bra

Summan av kardemumman: Zarah-Lou är en fantastisk sjujäkla kvinna, var liksom bara tvungen att få in det i min summering.
Och en viktig sista sak, går det inte, så går det ändå

Följ Bloggen

1 kommentar »

Försiktighetsåtgärder

Jag skriver anteckningar, läser lite, skriver lite mer. Öppnar Word, stänger Word. Hänger tvätt & öppnar sen Word igen. Vrålsjunger till dålig musik, spelar in fula snapchatfilmer. Skriver en rubrik i ett nytt Worddokument & stänger sedan programmet igen.

Vad är jag rädd för? Att jag inte ska kunna prestera alls? Antagligen. Det här är första gången jag gör något som betyder något på 7 år. Eller betyder & betyder, det här är något jag får papper på om jag är bra eller dålig.

Jag är väl medveten om vad jag är dålig på, mindre medveten om jag är bra på något. De sista 7 åren har varit en sjujäkla resa för mig. Jag har aldrig känt mig själv så väl som jag gör nu. Så vad har jag att förlora?

Om mindre än 12 timmar ska första inlämningsuppgiften vara inlämnad. Kör så det ryker säger jag till mig själv & sen fastnar mina tankar helt plötsligt på Magdalena Graaf. Undrar hur hon mår. Just i detta nu. Att förlora ett barn. Otröstligt.

Öppnar Word igen. Det är nu eller aldrig.

Följ Bloggen

Ingen kommentar »

Längtar tillbaka

Jag borde sova, klockan närmar sig 4 på morgonkvisten, men istället sitter jag här & lyssnar på Kent. Orkade inte vrida & vända på mig mer, så gick upp istället. Fortfarande feber, inte ovanligt att jag har det så här länge, men onödigt. Längtar tillbaka till Turkiet, till solen, havet, poolen & frukostbuffé.
Börjar få lite mer koll på läget hemma, men allt är inte så organiserat som jag önskar mig.

Det är bara att beta av, en sak i taget. Men jag har svårt att börja, när det finns för mycket att göra blir det liksom kaos & tilt i hjärnan. Första inlämningsuppgiften i skolan ska in nu i veckan också, det kommer gå & jag kommer hinna om jag bara kan fokusera.
Äter onödigt dåligt. sover onödigt dåligt & är både rastlös & slut samtidigt. Skärpning innan svackan stannar kvar utan att jag kan skaka bort den.

Hade verkligen underlättat om jag kunde träna den här veckan, får verkligen ur mig frustration när jag tränar plus att jag får tjata hål i huvudet på Pernilla.
Niclas var här förra veckan & hjälpte mig borra upp en krok i taket & ett par hyllor på balkongen. Tack Niclas. Det hade inte blivit av utan dig. Hyllorna har legat i förpackningen i 2år.

Det är något jag verkligen saknar, någon med handlingskraft så jag slipper ta hela lasset själv & behöva få saker i rullning på egen hand. Hade jag bott själv så hade det ju varit en grej, för då är det ju bara jag som kan ta tag i saker. Men när man är sambo så får man ju anpassa sig för att inte trampa någon på tårna. Jag har kommit till den punkten då jag saknar min etta, mitt eget.
Man utvecklas åt olika håll, man är inte på samma nivå längre. Det krävs dock att båda ser det & antingen vill förändra saker för att få det att fungera, eller gå skilda vägar.

Än fanns det tusentals tårar kvar…

Följ Bloggen

2 kommentarer »