Tabula Rasa & tacksamhet

Oskrivet blad, nytt kapitel, kämpa hårt, slå dig blodig & ge aldrig upp.
Jag vet inte alls, jag stångar mig blodig i den här depressionen alltså.

Som idag, när jag pratar i telefon med en av mina närmsta vänner så slår ångesten till som en käftsmäll, illamåendet & yrseln kommer på beställning.
Jag kan inte släppa att fundera över varför jag får ångest, jag vill ha en förklaring för att kunna förebygga det.

Det ingår ju i mitt kontrollbehov, jag vet. Något som jag också bör jobba med mer.
I helgen så började vi packa, visst jag kan packa lite själv, men orken & energin ska gå till att kanalisera ett positivt mönster utan stress.

Jag är sjukskriven för att orken är slut, kroppen lyder inte & det har gått så pass långt att min kropp stänger av sina funktioner genom att “förlama” ansikte, tunga & händer under de mest stressade situationer.
Nu är det ju så att såna här sjukdomar ter sig olika beroende på individ.

Hur ska jag då klara av en flytt?
Det gör jag inte.
Därav så är både flyttfirma & städfirma bokad.
För att den här växlingen mellan boenden ska gå så smärtfritt som möjligt för mig.
Visst underlättar det för Söderkisen också, men han får ändå dra det största lasset, nämligen mig, i min uppstressade ångest & i mina utmattningsfaser.

Att vara sjukskriven är ju dessutom inte gynnsamt för ekonomin,
något som vi i hushållet fått veta klart & tydligt.
Men vi gör det bästa av situationen.
Vi gör soppa på en spik i många fall men igår så gick inte ens det längre.
Det jag kunde erbjuda sambon när han kom hem hade varit
pulvermos, frysta hallon & lite paprika creme fraiche.

Efter ett antal påbackningar om att jag måste svara nästa gång hon ringer
så svarade jag på kvällskvisten & då hade hon, dvs Jeanette varit & handlat.
Åt oss!
Jag visste inte då & vet inte än hur jag ska visa min tacksamhet över en sån gest. Det är obeskrivligt.
Så vår kyl, frys & skafferiet är nu påfyllt med ett stort lass av gott & blandat.
Så tack Familjen Lanzwall, jag är så tacksam :heart:

Jag känner ändå förändringarnas vind.
Det kommer att bli bra, så jäkla bra.
Jag har sovit bra på nätterna i nästan en hel månad nu, det är fantastiskt.
Jag behöver inte ta behovsmedicin varje dag, inte ens varannan.

Jag har börjat utforska mindfullness mer, mitt spirituella jag mer & framförallt börjar jag förstå mitt eget mående mer.
Både ur sjukdomsbildens perspektiv & ur “jaget”.
Om ni uppfattat mig som en flummig själ tidigare så ska ni bara veta vart jag är idag :)

Men jag är tacksam över livet, över mina nära & jag är så förälskad i mannen jag bor med.
Allt går åt rätt håll, allt ska bli bra.

Det kommer aldrig bli som förr, bara bli bättre
Ta hand om er & ha en underbar torsdag :heart:


Följ Bloggen

1

There’s something in the way you roll your eyes

:heart: Jeanette, till dig;
”There’s something in the way you roll your eyes
Takes me back to a better time
When I saw everything is good
But now you’re the only thing that’s good
Tryna stand up on my own two feet
This conversation ain’t comin’ easily
Walk me home in the dead of night
I can’t be alone with all that’s on my mind,
So say you’ll stay with me tonight
Cause there is so much wrong going on outside
There’s something in the way I wanna cry
That makes me think we’ll make it out alive
So come on and show me how we’re good
I think that we could do some good,
I can’t be alone with all that’s on my mind”

 

Dom säger, vi är inte bra för varann, men ingen klipper våra band
Det är lätt för vänskap att blekna, då är det viktigt att lyssna till det som faktiskt är
istället för vad andra har för åsikter
Saknar dig :heart:
Glöm inte det i allt annat!

Följ Bloggen

3

Första riktiga veckan på 2019

Det är väl konstigt hur tiden bara flyger förbi?
Men jag är väldigt glad att den gör det. Tiden går ju tydligen fort när man har roligt :D

Och första riktiga veckan på 2019 har startat, hurra! Jag jobbar heltid igen & förra veckan kändes helt okej, ja, jag är helt slut, men det är inte konstigt.
Det får jag vara ett tag framöver tills kropp & knopp vänjer sig.

Tänker ta ett inlägg med mina mål inför 2019 & mina drömmar såklart.
Men just nu vill jag bara önska dig en underbar vecka.

Glöm inte att alla kämpar med sitt eget, de flesta har en tuff vardag men biter ihop.
Försök att sprida den glädje du orkar & bidra med positiv energi.

Nej man kan inte gå runt & le hela tiden för det orkar man inte. Men visa att du bryr dig om människor i din närhet, de som förtjänar det.

Och mitt ordspråk för i år blir “Create a life you don’t want a vacation from” :heart:

 


Följ Bloggen

4

Årskrönika anno 2018 – Vinter

Så vintermånaderna kom & höstens löv övergick till snö. Jag var heltidssjukskriven några månader & sen övergick jag till 50% & det fungerade riktigt bra.
Hade dock gott om virus i kroppen så efter 3 dagar jobb så åkte jag på en dunderinfluensa.

Min kropp började återhämta sig, Söderkisen tvingade ut mig mycket för att inte isolera mig, annars sov jag mycket.

Nu är det januari & jag har återgott till att jobba 100%, håller tummarna att det ska fortsätta gå åt rätt håll :)

Höst till vinter 2018

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Är det något förra året gett mig så är det insikter, insikter om mig själv som person & insikter om människors intentioner.
Så det bästa är att hålla sig långt borta från andras jävla drama & ta sig tid att fokusera på sitt eget.

Det är mycket saker som hände 2018 som jag kommer dela med mig av i enskilda inlägg,
jag menar bara det att vara statist för Mia Skäringer & Helena Bergström var en stor sak i mitt liv, det är jag för stolt över för att inte dela med mig av.

2019 blir säkert ingen skillnad om man inte aktivt jobbar för det.
Jag ser verkligen fram emot det här nya året & kastar det dåliga från 2018 i papperskorgen, tar dock med mig allt fint.
För det finns en hel del fina saker också.

Jeanette & Ludde, dom är nycklarna till 2018 & hoppas dom har den positionen om ett år till :)

Tack för förra året vänner, nu blickar vi bara framåt :heart:


Följ Bloggen

2

Årskrönika anno 2018 – Hösten

Detta bildspel kräver JavaScript.

I början av augusti innan jag började jobba igen så träffade jag Ludde. Sen har han hängt kvar :heart:

Vi firade in hösten med att gå på Derby i Stockholm :)
Man kan ju tro att allt skulle ordna upp sig då, men tyvärr så tog depressionen över & jag blev sjukskriven den 26 september.

Så hösten/vintern gick åt till att återhämta mig med olika utflykter & att vila.


Följ Bloggen

2

Årskrönika anno 2018 – Sommar

Detta bildspel kräver JavaScript.

Då sommaren 2018 var den värsta sommaren i mitt liv så blir det bara ett bildspel med lite förklaringar :heart:

Jag & Edith hängde mest i lägenheten, vi hade mellan 25-36 grader inne oavsett hur mycket vi försökte vädra. Så nätterna satt vi på balkongen & dagarna höll vi oss inomhus. Min depression var hemsk & jag åt inte, sov inte.

Det enda produktiva under sommaren var att bygga galler till mina fönster & att åka till Åland över dagen med mamma & pappa.

Årets livsomvälvande datum 180725, något som ska blir en tatuering framöver!


Följ Bloggen

1

Årskrönika anno 2018 – Våren

Vilket skitår. Det här året går till historien av en av de värsta åren i mitt liv, samtidigt som ett av de starkaste åren rent känslomässigt.
Tänker köra en årstidskrönika för 2018. Jag har kollat igenom mina mobilbilder för det här året & kan väl säga direkt att jag nog aldrig sett så många ”söndergråtnaögon-selfies”, när jag till och med försökt sminka över sorgen så har sminket lagt sig så där äckligt transparent.

Jag önskar att jag aldrig behöver uppleva ett sånt här turbulent år igen. För mycket sorg blandat med glädje så man bli schizofren på kuppen.
Men nu är vi snart över tröskeln på ett nytt år.
Kommer alltid älska nya år. Här kommer i alla fall första delen av fyra.

Våren 2018

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag märker när jag blickar tillbaka på våren att jag var borta så mycket som jag kunde istället för att vara hemma, vilket är sorgligt i efterhand. Men det fanns nog en mening med det. Spenderade mycket tid hemma hos mamma & pappa, många kvällar & nätter på Donken med Jeanette & tog mycket tid att reflektera över mig själv & mitt eget liv. Grottade verkligen ner mig i både jobb & planerande.
En väns mamma försvann från jordelivet & det fick mig ytterligare att fundera över mina livsval, mina vänner & självklart min familj.

Jag fick ett lägenhetserbjudande & tog beslutet att tacka ja. Det är en av mina värsta men samtidigt bästa val jag någonsin gjort. Att ”ge upp” något man kämpat för & veta att man förlorar någon som varit ens allt är hemskt. Det var en sådan stor sorg & alla undrade varför jag inte var glad över att ”få starta på nytt”. Tyvärr är inte livet så enkelt & känslor är absolut inte enkelt. Att packa ner sitt liv i kartonger, att se på den människa som varit ens allt i så många år & veta att det är verkligen inte vi längre, usch, blir ledsen så fort jag tänker tillbaka på det.

En vän blev akut sjuk efter en operation & jag tog semester, stack från jobbet, hem, packade en väska & skyndade mig till Akademiska i Uppsala, där jag spenderade två nätter på hotell & 3 dagar i salen på lasarettet. Det var otäckt, men är glad att jag tog mig den tiden till att finnas där för någon som behövde mig.

I samma veva som jag ansökte semester för flytten skulle vi dessutom byta schema helt på jobbet & mina jobbhelg krockade med min flytt & flyttfirman som var bokad. Redan där & då kände jag mig rejält på bristningsgränsen.

Till slut fick jag ihop det & flytten kunde gå av stapeln. Med flytten flyttade även ångest & en depressiv period med. Jag sov ingenting, jag & Edith levde bland kartonger & jag livnärde mig på Netflix & saft. Tog direkt kontakt med min läkare & fick rådet att försöka vila. Så jag försökte med det & var tillbaka på jobbet inom loppet av 2 veckor.

Tänkte då att det inte var långt kvar till semestern, så kämpade vidare. I nya lägenheten var det sommarvärme de luxe, hade ingen aning om vad som skulle vänta när riktiga sommarvärmen kom.

Lyckades hålla mig hyfsat städad ändå under min arbetstid, kom i tid & skötte mitt arbete. Lyckades till & med lära upp 2 sommarvikarier innan jag klev på min efterlängtade semester då jag skulle hinna läka ut min depression, packa upp alla flyttlådor, sova ut, gosa med katten, hitta rutiner & sörja klart.

 

 

 

 

 


Våren 2018 tillägnar jag med kärlek åt Jeanette. De kvällar & nätter vi hade i våras, finner inga ord, in i sommarvärme på en brygga i Gäddeholm :heart:


Följ Bloggen

1

Julhelg med appen KRY

Så, sista dagen på Julen 2018, är det inte lustigt?
Jag förstår verkligen inte var tiden tagit vägen.
Då vår familj inte följt strömmen i år, så blev det inget traditionellt firande med släkten. Utan vi firade istället hos mamma & pappa med hundarna.
Självklart känns det en aning sorgligt att inte följa traditionen, men det blev en Julafton över förväntan trots allt.

Jag var inte alls pigg på Julafton, och jag om någon är den som brukar hoppa & studsa.
Men inte i år. Redan vid 19.30 efter Karl-Bertil tog vi laserblåa missilen hem.
Mamma hade lyckats fixa så mysigt inför jul trots sjukdomar & en ganska illa däran handled.
Och med en nyopererad hungrig hund glufsandes i hälarna.

Julen var nog precis vad vi alla behövde. Lugn & ro, tittandes på tv, halvsovandes.
Hunden Danny lyckade dessutom roffa åt sig ett par skivor julskinka efter mycket spanande.

Julaftonsnatten rinner

Har nämnt några gånger de senaste veckorna att jag haft lite ont i öronen & min förkylning sedan i november har inte gått över helt än.
Men då jag alltid tycks ha något att klaga över så börjar till & med jag tröttna på mitt eget tjat.

La mig tidigt eftersom vi skulle till Stockholm & fortsätta julfirandet på Juldagen.
Men ganska omgående märkte jag tydligare att det rann ur mina öron & dunkade rejält i bihålorna.
Så mitt i natten så bokade jag min första läkartid via appen KRY.

8.05 på Juldagsmorgonen ringde en jättetrevlig läkare upp. Hon tog sig tid att lyssna & ställde mycket frågor, som dessutom inte var ledande :D
Hennes råd var att jag måste uppsöka akuten om inte öronen slutade rinna eller om febern fortsätter vara hög, har jag tur så läker kroppen av sig själv om jag tillåter mig att vila.

Självklart var hon tydlig med att hon inte kan ställa exakta diagnoser via en skärm, men allt tyder på dubbelsidig öroninflammation & lite bihåleinflammation på det.

 

Vaktad av katt

Söderkisen fick rulla mot huvudstaden själv & jag fortsatte mitt sittsovande i sängen med en katt som vaktade varenda rörelse jag tog.

Idag har öronvärken blivit bättre, det bubblar & hugger lite bara. Bihålorna gör svinont.
Men det är bara vila, vatten & ipren som gäller.

Jag hoppas att nya året inte innehåller lika mycket sjukdomar.
Men då krävs det också att lilla jag skärper mig med sömn, mat, vatten, vitaminer & rörelse.
Det händer ju liksom inte av sig själv.

Slutet gott allting gott

Jag är ändå nöjd med julhelgen, så fort jag gör något så blir jag slut & får ta en liten snabbvila.
Ringde till jobbet & sjukskrev mig idag. Vore faktiskt dumdristigt att gå till jobbet i morgon, låter mina öron & kropp få vila istället.

Hoppas ni har en mysig julhelg oavsett om ni är lediga eller jobbar.
Nu är det inte långt kvar på 2018, hurra.
Nu ska jag gå & vila igen :heart:


Följ Bloggen

4